Kost vid Hashimotos sjukdom och hypotyreos – vad hjälper sköldkörteln?

Sköldkörteln är ett litet, fjärilsformat organ på halsen som producerar hormoner och reglerar ämnesomsättningen. Vid Hashimotos tyreoidit angriper immunsystemet sköldkörteln. Det orsakar en kronisk inflammation som gradvis leder till hypotyreos (underfunktion). Detta kan leda till trötthet, viktuppgång, frusenhet, håravfall, torr hud och humörsvängningar. Många drabbade undrar: Vad kan jag göra genom kosten för att stödja min sköldkörtel? I den här artikeln sammanfattar vi vetenskapliga rön, presenterar koststrategier och ger tips för vardagen.

1. Så fungerar sköldkörteln och därför skiljer sig Hashimotos sjukdom

Sköldkörteln producerar hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Dessa hormoner reglerar ämnesomsättningen, kroppstemperaturen och många andra funktioner. Frisättningen regleras via hypofysen av tyreoideastimulerande hormon (TSH). Vid Hashimotos sjukdom bildar immunsystemet antikroppar mot sköldkörteln. Vanligast är antikroppar mot tyreoideaperoxidas (TPOAb) och tyreoglobulin (TGAb). Detta leder till kronisk inflammation och till att organet gradvis bryts ned. Därför behöver många drabbade ta L-tyroxin livet ut. Det finns dock indikationer på att kost, mikronäringsämnen och livsstil kan påverka inflammationen och stödja sköldkörtelns kvarvarande funktion.

Viktigt: Inom EU får kosttillskott endast marknadsföras med godkända hälsopåståenden. Påståenden som ”botar Hashimotos sjukdom” eller ”förebygger hypotyreos” är förbjudna. För varje ämne som saknar ett officiellt godkänt påstående anger vi därför att sambandet undersöks vetenskapligt, men att det (ännu) inte har bekräftats av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA).

2. Jod – en grundläggande beståndsdel i sköldkörtelhormonerna

Jod är nödvändigt för syntesen av T3 och T4. Utan tillräckligt med jod kan sköldkörteln inte producera hormoner, vilket leder till underfunktion. I Tyskland anses joderat bordssalt vara den viktigaste jodkällan. Havsfisk, mjölk och ägg bidrar med ytterligare mängder. Enligt EFSA:s rekommendationer är det dagliga intaget av jod för vuxna cirka 150 µg. Gravida och ammande behöver mer. Ett godkänt hälsopåstående lyder: ”Jod bidrar till normal produktion av sköldkörtelhormoner och till normal sköldkörtelfunktion.”

Vid Hashimotos sjukdom är frågan om jod omdiskuterad: Vissa studier visar att för mycket jod kan förvärra inflammationen. I områden med mycket högt jodintag (t.ex. genom algpreparat) ökar antalet autoimmuna sjukdomar. Samtidigt får jodbrist inte uppstå, eftersom den kan förvärra hypotyreosen. En måttlig jodnivå är avgörande. Joderat salt, havsfisk en till två gånger i veckan och vid behov en multivitamin brukar vara tillräckligt. Algpreparat med hög dos avråds.

3. Selen – en skyddande sköld för sköldkörteln

Selen är ett essentiellt spårämne. Det ingår i viktiga enzymer som glutationperoxidas och dejodinaser, vilka reglerar omvandlingen av T4 till T3. Selen skyddar dessutom sköldkörteln mot oxidativ stress. EFSA tillåter följande påstående: ”Selen bidrar till normal sköldkörtelfunktion och till att skydda cellerna mot oxidativ stress.”

En omfattande systematisk översikt med 35 randomiserade studier visade att selentillskott (ofta 200 µg selenometionin dagligen) hos personer med Hashimotos sjukdom utan behandling med sköldkörtelhormon sänkte TSH-värdet och nivåerna av TPO-antikroppar samt minskade nivåerna av malondialdehyd, en markör för oxidativ stress [1]. Samtidigt förändrades nivåerna av fritt T3/T4 knappt, och inga allvarliga biverkningar förekom. Resultaten tyder på att selen kan vara till hjälp för personer med Hashimotos sjukdom och konstaterad selenbrist. Skillnaderna mellan studierna var dock stora. Därför rekommenderar experter att selenhalten i blodet kontrolleras före tillskott och att användningen diskuteras med läkare.

Även mindre studier pekar i samma riktning: I en pilotstudie fick män med Hashimotos sjukdom antingen selenometionin (200 µg/dag) eller D-vitamin. Efter tre månader hade båda grupperna lägre antikroppstitrar och ett högre SPINA-GT-index [9]. En andra pilotstudie, där glutenfri kost kombinerades med selen, visade också en större minskning av antikropparna [8]. Trots detta gäller följande: Ta endast tillskott vid konstaterad brist och överskrid inte 200 µg/dag under längre tid, eftersom det kan orsaka biverkningar.

4. D-vitamin – immunmodulerande och humörhöjande

D-vitamin är främst känt för sin betydelse för benomsättningen, men spelar även en roll i immunsystemet. EFSA tillåter följande hälsopåstående: ”D-vitamin bidrar till immunsystemets normala funktion.” Många personer med Hashimotos sjukdom har låga nivåer av 25-hydroxi-D-vitamin, särskilt på vintern eller vid begränsad exponering för solljus.

En aktuell metaanalys av tolv randomiserade studier med 862 deltagare visade att tillskott av D-vitamin kunde sänka TPO-antikroppar och TG-antikroppar signifikant (standardiserade medelskillnader −1,084 respektive −0,996), sänka TSH-värdet och höja nivåerna av fritt T3/T4. Aktivt D-vitamin och en användningstid på över tolv veckor var särskilt effektiva. Studien drog slutsatsen att D-vitamin kan ha positiva effekter på autoimmuniteten vid Hashimotos sjukdom [2]. Ett kombinerat intag av D-vitamin och selen tycks ha en synergistisk effekt, vilket indikeras av en liten pilotstudie från Polen [9]. Eftersom D-vitaminbrist är vanligt på våra breddgrader bör nivån (25(OH)D) mätas och vid behov korrigeras med kosttillskott (t.ex. 1000–2000 IE/dag). Överdosering bör undvikas – normalintervallet ligger på cirka 50–75 nmol/l.

5. Järn, zink och andra mikronäringsämnen

Järn

Järn behövs för bildningen av hemoglobin och bidrar till normal syretransport och normal energiomsättning. Det är också viktigt för enzymet tyreoideaperoxidas. Studier visar att järnbrist – särskilt hos kvinnor – är förknippad med låga nivåer av T3/T4 och förhöjt TSH. En kombinerad behandling med L-tyroxin och järn ger bättre symtomkontroll än enbart hormonbehandling. Eftersom det finns ett godkänt hälsopåstående om att ”järn bidrar till att minska trötthet och utmattning” kan järnrika livsmedel som rött kött, baljväxter, hirs och mörkgröna grönsaker bidra till att minska trötthet. Vid Hashimotos sjukdom bör ett blodprov tas för att kontrollera ferritin. Vid konstaterad brist kan tillskott vara lämpligt. För höga mängder järn kan dock vara skadliga.

Zink

Zink är en kofaktor för många enzymer, har antioxidativa egenskaper och bidrar till immunsystemets funktion. Enligt EFSA bidrar zink ”till immunsystemets normala funktion” och ”till att skydda cellerna mot oxidativ stress”. Mindre observationsstudier tyder på att zinkbrist är vanligt vid hypotyreos och att zinktillskott kan förbättra omvandlingen av T4 till T3 [11]. Underlaget är dock begränsat, och därför gäller följande: Sambandet mellan zink och sköldkörtelfunktionen har ännu inte bekräftats av EFSA. Det krävs fler studier. Bra källor till zink är ostron, kött, pumpakärnor och havregryn. Vegetarianer bör vara särskilt uppmärksamma på sitt zinkintag.

Vitamin B12, B6, magnesium och omega‑3‑fettsyror

Vitamin B12 och B6 bidrar till energiomsättningen och till att minska trötthet och utmattning. Personer med Hashimotos sjukdom utvecklar oftare perniciös anemi (brist på vitamin B12), och därför rekommenderas kontroll. Enligt EFSA bidrar magnesium ”till normal muskelfunktion och energiomsättning”. Brist kan leda till muskelkramper, trötthet och sömnstörningar. Omega‑3‑fettsyrorna EPA och DHA har antiinflammatoriska egenskaper, men det finns inget godkänt hälsopåstående som gäller sköldkörteln. Fisk, algolja och högkvalitativa kosttillskott ger omega‑3. Eftersom sambandet mellan omega‑3 och Hashimotos sjukdom inte har bekräftats av EFSA behövs även här ytterligare forskning.

6. Glutenfri kost – välsignelse eller trend?

Glutenets roll vid Hashimotos sjukdom är omdiskuterad. Glutenhaltiga spannmål som vete, råg och korn innehåller proteiner som kan utlösa en immunreaktion hos personer med genetisk benägenhet. Vid konstaterad celiaki är en strikt glutenfri kost nödvändig. Men hur är det för personer som enbart har Hashimotos sjukdom?

I en liten polsk pilotstudie jämfördes 34 kvinnor med Hashimotos sjukdom. Hälften åt glutenfri kost i sex månader, medan den andra hälften åt som vanligt. I den glutenfria gruppen sjönk nivåerna av anti‑TPO‑ och anti‑TG‑antikroppar signifikant, samtidigt som D‑vitaminnivån ökade något [8]. SPINA‑GT‑indexet, som beskriver sköldkörtelproduktionen, förbättrades. Författarna drog slutsatsen att en glutenfri livsstil kan minska autoimmuniteten hos vissa kvinnor. En aktuell systematisk översikt från 2023 visade i den samlade analysen en måttlig men signifikant minskning av nivåerna av TPO‑Ab och TG‑Ab samt en liten minskning av TSH, medan nivån av fritt T3 förblev oförändrad [12]. Studierna var dock heterogena.

Ett annat problem är att glutenfria produkter ofta innehåller lite fibrer och mikronäringsämnen. Dessutom kan en strikt eliminationskost vara socialt påfrestande. Därför rekommenderar experter följande: Det kan vara lämpligt att prova glutenfri kost i tre till sex månader, förutsatt att det sker under läkares uppsikt och att eventuella näringsbrister åtgärdas. Den som inte märker någon förbättring kan återinföra gluten. Utan celiaki finns det inget krav på livslång glutenfri kost.

7. Medelhavskost, paleokost och autoimmuna dieter

Medelhavskost – färgstark, fräsch och balanserad

Medelhavskosten baseras på frukt, grönsaker, baljväxter, fisk, olivolja, nötter och fullkornsprodukter. Den ger rikligt med omega‑3‑fettsyror, polyfenoler och antioxidanter. I en randomiserad studie med 40 patienter med Hashimotos sjukdom jämfördes fyra grupper: medelhavskost, glutenfri kost, glutenfri medelhavskost och en kontrollgrupp. Efter tre månader steg FT3‑nivåerna i samtliga interventionsgrupper, medan TSH‑värdet samt nivåerna av TPO‑antikroppar och TG‑antikroppar sjönk [7]. Särskilt i gruppen som åt medelhavskost och gruppen som åt glutenfri medelhavskost minskade antikropparna tydligt, samtidigt som kroppsvikten minskade [7]. Resultaten visar att en antiinflammatorisk kost med mycket grönsaker, frukt, fisk och nyttiga fetter kan minska belastningen på sköldkörteln. Fördelarna är den stora variationen av livsmedel och ett bra intag av mikronäringsämnen.

Paleo och autoimmunt protokoll (AIP)

Paleo-programmet för Hashimotos sjukdom bygger på stenålderskost och utesluter spannmål, mejeriprodukter, baljväxter, raffinerat socker och processade livsmedel. Det autoimmuna protokollet (AIP) går ännu längre och utesluter även ägg, nötter, frön och potatisväxter. Målet är att undvika inflammationsfrämjande livsmedel och identifiera potentiella utlösande faktorer.

I en 10‑veckors pilotstudie från USA undersöktes 17 kvinnor med Hashimotos sjukdom som följde en AIP-kost inom ramen för ett webbaserat livsstilsprogram med handledning. Efter tio veckor förbättrades livskvaliteten och symtompoängen signifikant. Högkänsligt CRP (inflammationsmarkör) sjönk med 29 %, medan sköldkörtelhormonerna förblev stabila. Deltagarna gick ned något i vikt och några kunde minska sin medicinering [5]. I en polsk studie med 28 personer utvärderades AIP-kosten under tolv veckor. Värdena för FT3, FT4 och TSH sjönk (men låg kvar inom normalintervallet), sköldkörtelvolymen och vikten minskade och välbefinnandet förbättrades. Nivåerna av TPO-antikroppar steg dock, medan nivåerna av TG-antikroppar sjönk något. Författarna betonade att det krävs längre uppföljning och ett individuellt anpassat urval av livsmedel för att förstärka de positiva effekterna [6].

Slutsats: AIP- och paleokost kan på kort sikt förbättra inflammationsmarkörer och livskvalitet. På grund av de omfattande begränsningarna bör kosten endast följas under en kortare period och under handledning av en nutritionist eller annan vårdpersonal med kompetens inom nutrition. Personer med Hashimotos sjukdom som vill identifiera nya utlösande faktorer kan prova en eliminationsfas på 4–8 veckor och därefter stegvis återinföra livsmedel. Det är viktigt att kompensera för eventuella näringsbrister (t.ex. kalcium och B‑vitaminer) med lämpliga livsmedel eller kosttillskott.

8. Tarmflora och sköldkörtel – ett nytt forskningsperspektiv

Under de senaste åren har tarmen fått allt större uppmärksamhet inom sköldkörtelforskningen. Tarmmikrobiomet påverkar immunsystemet och möjligen även sköldkörteln. En dubbelriktad mendelsk randomiseringsstudie med 26 342 personer visade att en högre andel bakterier av släktet Akkermansia minskar risken för hypotyreos (oddskvot 0,84). Omvänt hade hypotyreos ingen signifikant inverkan på tarmfloran [3]. Författarna antar att Akkermansia stärker tarmbarriären och hämmar inflammation. Sambandet har dock ännu inte bekräftats av EFSA. Det krävs fler kliniska studier och interventionsstudier med probiotika.

I en annan studie kombinerades data om tarmmikrobiomet och transkriptomet. Hos patienter med tidig Hashimotos sjukdom fann forskarna subtila förändringar i den mikrobiella mångfalden samt en ökad förekomst av vissa bakteriestammar. De identifierade även nio karakteristiska RNA-markörer som i kombination med mikrobiomsignaturerna kunde identifiera sjukdomen med 85 % träffsäkerhet [4]. Resultaten understryker hur nära tarmfloran och sköldkörteln hänger samman. Av detta kan man dra slutsatsen att fiberrika livsmedel (grönsaker, frukt, baljväxter) och fermenterade produkter (surkål, yoghurt, kefir) kan främja mångfalden i tarmfloran. Sambandet mellan ”läckande tarm” och sköldkörtelsjukdomar är dock inte slutgiltigt belagt. Tarmflorans inverkan på Hashimotos sjukdom är därför ett intressant forskningsområde, men det behövs fler studier.

9. Livsstil: stresshantering, motion och sömn

Vid kroniska sjukdomar spelar inte bara kosten roll, utan även livsstilen. Stress kan påverka immunförsvaret negativt och främja inflammatoriska processer. Kronisk stress höjer kortisolnivåerna, vilket i sin tur kan hämma omvandlingen av T4 till T3. Därför rekommenderar läkare metoder för stresshantering, såsom yoga, meditation, andningsövningar och måttlig motion.

En systematisk översikt av åtta kliniska studier visade att yoga förbättrar nivåerna av TSH, T3 och T4, förbättrar blodfettsprofilen, ökar hjärtfrekvensvariabiliteten, minskar ångest och depression samt höjer livskvaliteten. Studierna var dock mycket heterogena, vilket innebär att det behövs fler randomiserade kontrollerade studier [10]. Utöver yoga passar även promenader, cykling, simning och styrketräning. Det är viktigt att inte överanstränga sig: vid svår hypotyreos bör ett arbetsprov genomföras innan man börjar träna mer intensivt.

Även sömnen spelar roll: för lite sömn ökar inflammationsmarkörer och kan göra ämnesomsättningen långsammare. Försök att få 7–8 timmars sömn per natt. Att avstå från alkohol, rökning och överdrivna mängder socker har också en positiv effekt. Blodsockertoppar belastar bukspottkörteln och främjar inflammation, och därför kan en sockerfri eller sockersnål kost avlasta sköldkörteln.

10. Praktiska kostråd och recept

Basiska och inflammationsdämpande livsmedel

• Grönsaker och frukt: Broccoli, spenat, morötter, rödbetor, blåbär och äpplen – färgrika och fulla av antioxidanter.

• Protein av hög kvalitet: Fisk (t.ex. lax, makrill), magert kött, baljväxter, tempeh och ägg.

• Nyttiga fetter: Extra jungfruolja, avokado, nötter, frön (chiafrön, linfrön) och fet fisk innehåller omega-3.

• Glutenfria fullkornsprodukter: Hirs, bovete, quinoa, amarant och glutenfria havregryn.

• Fermenterade livsmedel: Surkål, kimchi, kombucha och yoghurt stödjer tarmfloran.

Livsmedel som vissa drabbade undviker

• Rå soja och korsblommiga grönsaker: Sojabönor, rå kål, brysselkål och raps innehåller goitrogener som i stora mängder kan hämma jodupptaget. När de är väl tillagade är de ofarliga.

• Ultraprocessade livsmedel: Färdigrätter, korv och snacks innehåller ofta transfetter, tillsatser och mycket socker.

• Överdriven konsumtion av algprodukter: Vissa alger (kombu, wakame) innehåller extremt höga halter av jod. En portion nori eller wakame en gång i veckan räcker.

Idéer till matplaneringen

Många söker efter ”recept vid Hashimotos sjukdom”. Här är några enkla exempel:

• Frukost: Glutenfria havregryn med havredryck, chiafrön, blåbär och en sked mandelsmör. Söta vid behov med kanel.

• Lunch: Färgglad Buddha bowl med quinoa, ångkokt broccoli, stekta sötpotatistärningar, kikärter, avokado, rödkål och dressing med olivolja och citron.

• Mellanmål: Naturell yoghurt eller kokosyoghurt med fermenterad surkål, alternativt en näve nötter.

• Middag: Ugnsbakad lax med örter, serverad med ugnsrostade grönsaker (paprika, zucchini och pumpa) samt en sallad med rucola och rädisor.

Rätterna kan även anpassas så att de blir glutenfria, laktosfria eller följer paleokost. Den som följer en autoimmun kost kan exempelvis utesluta nattskatteväxter (tomater, paprika och aubergine) och ersätta nötter med kokosprodukter.

11. Kosttillskott och produktrekommendation

Kosttillskott kan vara till hjälp om blodet uppvisar brist på vissa mikronäringsämnen eller om kosten inte täcker behovet av alla näringsämnen. Det är viktigt att först kontrollera nivåerna i blodet (t.ex. selen, D-vitamin, B12 och ferritin) och rådgöra med en läkare om intaget. På marknaden finns många produkter som marknadsförs som ”Hashimoto Supplements” eller ”Sköldkörtelbalans”. Välj produkter med tydlig innehållsdeklaration, måttliga doser och EU-godkända hälsopåståenden.

Vårt produkttips: XTRA FUEL Sköldkörtelbalans kapslar. Kapslarna innehåller en balanserad kombination av jod, selen, zink, D-vitamin och B-vitaminer i måttlig dos. Enligt de hälsopåståenden som godkänts av EFSA bidrar mikronäringsämnena i produkten till sköldkörtelns och immunsystemets normala funktion (t.ex. ”Jod bidrar till normal produktion av sköldkörtelhormoner”, ”Selen bidrar till normal sköldkörtelfunktion” och ”D-vitamin bidrar till immunsystemets normala funktion”). Observera: Kosttillskott ersätter inte en balanserad kost och kan inte ersätta medicinsk behandling.

12. Erfarenheter och förväntningar

Många drabbade delar med sig av sina erfarenheter av Hashimoto på forum och bloggar. Vissa berättar om en drastisk förbättring efter att ha börjat leva glutenfritt, andra förespråkar det autoimmuna protokollet, medan somliga knappt märker någon förändring. Denna variation visar att Hashimoto är individuellt. Genetiska anlag, tarmflora, stressnivå och livssituation påverkar hur kroppen reagerar. Berättelserna kan ge inspiration, men ersätter inte medicinsk rådgivning. En matdagbok kan hjälpa till att identifiera individuella utlösande faktorer (t.ex. mejeriprodukter, nattskatteväxter och gluten). Den som provar drastiska dieter bör endast göra det under en begränsad period och med professionell vägledning för att förebygga näringsbrist.

13. Hashimoto och tarmen – så ska Leaky Gut & Co. förstås

Begreppet ”Leaky Gut” beskriver en genomsläpplig tarmbarriär. Enligt vissa hypoteser kan större mängder tarmbakterier, födoämneskomponenter eller endotoxiner nå blodet vid Hashimoto och därigenom aktivera immunsystemet. Den ovan nämnda studien med en integrerad analys av mikrobiomet och transkriptomet fann exempelvis en obalans i tarmens mikrobiota samt indikationer på immun- och infektionsrelaterade signalvägar [4]. Det är dock fortfarande oklart om ”Leaky Gut” är en orsak till eller följd av autoimmuniteten. Det finns inget godkänt hälsopåstående om ”Leaky Gut” inom EU. Därför gäller följande: Sambandet mellan tarmens genomsläpplighet och sköldkörtelsjukdomar har ännu inte bekräftats av EFSA; ytterligare studier krävs. Den som vill stödja sin tarmhälsa bör äta en fiberrik kost och fermenterade livsmedel samt införa stressreducerande åtgärder.

14. Behandling och medicinsk uppföljning

En behandling av Hashimotos sjukdom består i regel av substitution med L-tyroxin när sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner. Dosen anpassas individuellt utifrån TSH, fT3/fT4 och symtom. Vissa läkare använder även kosttillskott eller rekommenderar kostförändringar. Det är viktigt att ta regelbundna blodprover, hålla läkemedelsnivån stabil (tabletten tas på fastande mage på morgonen, 30 minuter före frukost) och diskutera potentiella interaktioner (t.ex. intag av kalcium, järn eller sojaprodukter) med läkare.

Alternativa behandlingar som avgiftning, ”avgiftning av sköldkörteln” eller vitaminer i höga doser marknadsförs på internet, men saknar vetenskapligt stöd och medför risker. Det behövs ingen avgiftning av sköldkörteln i form av en radikal kur – levern och njurarna sköter kroppens avgiftningsprocesser. Det finns inte heller några godkända påståenden om att Hashimotos sjukdom kan botas genom vissa avgiftningskurer.

15. Sammanfattning och framtidsutsikter

En kostomläggning kan förbättra livskvaliteten, minska inflammationen och motverka brist på mikronäringsämnen vid Hashimotos sjukdom och hypotyreos. Vetenskapliga studier visar att:

• Ett måttligt doserat selentillskott sänker nivåerna av TSH och antikroppar [1].

• D-vitamin kan minska autoimmuniteten och förbättra ämnesomsättningen [2].

• En glutenfri kost leder till lägre antikroppstitrar hos vissa kvinnor [8].

• En medelhavskost eller glutenfri medelhavskost har en positiv inverkan på hormonbalansen och vikten [7].

• AIP- eller paleoprogram kan på kort sikt förbättra livskvaliteten och sänka inflammationsmarkörer [5], [6].

• Tarmmikrobiomet spelar en roll, men sambanden är ännu inte helt klarlagda [3], [4].

• Yoga och stressreducering förbättrar nivåerna av sköldkörtelhormoner och välbefinnandet [10].

Det finns ingen ”mirakeldiet” mot Hashimotos sjukdom. I stället rekommenderas ett individuellt upplägg: en balanserad kost med så få processade livsmedel som möjligt, ett tillräckligt intag av jod, selen, D-vitamin, järn och zink, förebyggande av näringsbrister, måttlig motion och stresshantering. Den som vill prova särskilda dieter bör göra det under en begränsad period och i samråd med medicinsk vårdpersonal. På så sätt kan sköldkörteln få bästa möjliga stöd vid Hashimotos sjukdom och hypotyreos.

Avslutningsvis: Diskutera alltid din kost och dina kosttillskott med din läkare eller dietist. Den här artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte medicinsk rådgivning.

Källförteckning

1. Huwiler, V. V., Maissen-Abgottspon, S., Stanga, Z., Mühlebach, S., Trepp, R., Bally, L., & Bano, A. (2024). Selenium Supplementation in Patients with Hashimoto Thyroiditis: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Clinical Trials. Thyroid, 34(3), 295–313. DOI: 10.1089/thy.2023.0556.

2. Tang, J., Shan, S., Li, F., & Yun, P. (2023). Effects of vitamin D supplementation on autoantibodies and thyroid function in patients with Hashimoto’s thyroiditis: A systematic review and meta-analysis. Medicine (Baltimore), 102(52), e36759. DOI: 10.1097/MD.0000000000036759.

3. Shi, C., Chen, J., He, S., Zhang, Y., Zhang, Y., & Yu, L. (2024). Cross-talk between the gut microbiota and hypothyroidism: a bidirectional two-sample Mendelian randomization study. Frontiers in Nutrition, 11, 1286593. DOI: 10.3389/fnut.2024.1286593.

4. Li, M., Chen, K., Chen, Y., Zhang, L., Cui, Y., Xiao, F., Liu, Z., et al. (2024). Integrative analysis of gut microbiome and host transcriptome reveal novel molecular signatures in Hashimoto’s thyroiditis. Journal of Translational Medicine, 22(1), 1045. DOI: 10.1186/s12967-024-05876-3.

5. Abbott, R. D., Sadowski, A., Alt, A. G., & kollegor (2019). Effekten av AIP-kost som en del av en multidisciplinär livsstilsintervention med stöd för Hashimotos tyreoidit. Cureus, 11(4), e4556. DOI: 10.7759/cureus.4556.

6. Ihnatowicz, P., Gębski, J., & Drywień, M. E. (2023). Effekter av AIP-kost (Autoimmune Protocol) på förändringar i sköldkörtelparametrar vid Hashimotos sjukdom. Annals of Agricultural and Environmental Medicine, 30(3), 513–521. DOI: 10.26444/aaem/166263.

7. Ülker, M. T., Arıtıcı Çolak, G., & Baş, M. (2023). Utvärdering av effekten av glutenfri kost och medelhavskost på det autoimmuna systemet hos patienter med Hashimotos tyreoidit. Food Science & Nutrition, 12(2), 1180–1188. DOI: 10.1002/fsn3.3833.

8. Krysiak, R., Szkróbka, W., & Okopień, B. (2019). Effekten av glutenfri kost på autoimmunitet i sköldkörteln hos läkemedelsnaiva kvinnor med Hashimotos tyreoidit: en pilotstudie. Experimental and Clinical Endocrinology & Diabetes, 127(7), 417–422. DOI: 10.1055/a-0653-7108.

9. Krysiak, R., Szkroba, W., & Okopień, B. (2019). Effekten av D-vitamin och selenometionin på nivåerna av sköldkörtelantikroppar, aktiviteten i hypotalamus–hypofys–sköldkörtelaxeln och sköldkörtelfunktionstester hos män med Hashimotos tyreoidit: en pilotstudie. Pharmacological Reports, 71(2), 243–247. DOI: 10.1016/j.pharep.2018.10.012.

10. Bhandari, R. B., & Mahto, P. K. (2024). Effekten av yogaterapi på hypotyreos: en systematisk översikt. Annals of Neurosciences, 32(3), 207–218. DOI: 10.1177/09727531241282516.

11. Shulhai, A.-M., Rotondo, R., Petraroli, M., Patianna, V., Predieri, B., Iughetti, L., & Esposito, S. (2024). Kostens betydelse för sköldkörtelfunktionen. Nutrients, 16(15), 2496. DOI: 10.3390/nu16152496.

12. Piticchio, T., Frasca, F., Malandrino, P., Trimboli, P., Carrubba, N., Tumminia, A., Vinciguerra, F., & Frittitta, L. (2023). Effekten av glutenfri kost på utvecklingen av autoimmun tyreoidit hos patienter utan symtom eller histologiska fynd av celiaki: en metaanalys. Frontiers in Endocrinology, 14, 1200372. DOI: 10.3389/fendo.2023.1200372.