Över 175.703 nöjda kunder

FRI frakt från 39 €

Laboratorietestad apotekskvalitet

Din varukorg

Din varukorg är tom.

Naturlig hjälp vid klimakteriet – örter och näringsämnen

Klimakteriet är en naturlig övergång i varje kvinnas liv. Under denna fas sjunker hormonnivåerna – särskilt nivåerna av östrogen och progesteron – och kroppen går från ett reproduktivt till ett icke-reproduktivt tillstånd. Denna förändring ser olika ut för alla kvinnor. Många upplever värmevallningar, sömnstörningar, humörsvängningar, viktuppgång, hudförändringar, ledvärk, torra slemhinnor (t.ex. vaginal torrhet), oro, stress och andra klimakteriebesvär. Den medicinska termen ”menopaus” avser den sista menstruationen. Övergångsperioden före respektive efter menopausen kallas perimenopaus och postmenopaus. Den här artikeln vänder sig till kvinnor i dessa faser av livet och presenterar naturliga strategier som kan hjälpa dig att varsamt balansera hormonerna och lindra symtom som värmevallningar – utan att du genast behöver ta till läkemedel.

Vad händer i kroppen under klimakteriet?

Menopausen inträffar i genomsnitt vid 51 års ålder, men kan beroende på genetik, livsstil och miljöfaktorer inträffa tidigare eller senare. Under denna period minskar äggstockarnas produktion av könshormonerna östrogen och progesteron avsevärt. Det påverkar många processer i kroppen: ämnesomsättningen blir långsammare, fettvävnadens fördelning förändras (ofta med mer fett kring magen), nedbrytningen av benvävnad ökar och sömnproblem, humörsvängningar och värmevallningar kan uppstå. Vissa kvinnor drabbas hårdare av dessa symtom, medan andra bara märker mindre förändringar. Hur du upplever besvären beror på din individuella hälsa, dina levnadsvanor och även din inställning till denna fas i livet. En positiv syn på perioden och små biohacking-knep som medveten andning, mindfulness eller måttlig träning kan hjälpa dig att ta övergången med större ro och se den som en naturlig nystart.

Varför söker många kvinnor naturliga alternativ?

Traditionell hormonbehandling (HRT) kan visserligen lindra klimakteriebesvär effektivt, men är inte ett självklart val för alla kvinnor på grund av möjliga biverkningar (t.ex. en något förhöjd risk för bröstcancer eller hjärt-kärlsjukdomar). Vissa kvinnor kan dessutom av hälsoskäl inte använda HRT (exempelvis vid förhöjd risk för blodpropp eller efter hormonkänsliga tumörer). Därför är många intresserade av örter för klimakteriet och naturlig hormonbehandling. Det är viktigt att komma ihåg att växtbaserade preparat inte är några mirakelmedel. De kan lindra besvär, men ersätter inte medicinsk rådgivning. Särskilt vid svåra symtom bör du alltid rådfråga en gynekolog. I Europa får man dessutom endast göra sådana påståenden om kosttillskott som har godkänts officiellt av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Många av de växter som beskrivs här har inga hälsopåståenden som godkänts av EFSA. Deras verkan bygger på traditionell erfarenhet och enskilda studier. Därför anges det för de flesta av dessa växter att mer forskning behövs och att vissa samband inte har bekräftats av EFSA.

Viktiga näringsämnen – byggstenar för välbefinnandet

Innan vi går in på enskilda örter är det värt att titta närmare på mikronäringsämnena. Vitaminer och mineraler bidrar i hög grad till hälsan och hormonbalansen. En balanserad kost under klimakteriet är grunden: färska grönsaker och frukter, fullkornsprodukter, nyttiga fetter, tillräckligt med protein och mycket vatten stödjer ämnesomsättningen och hormonbalansen. För vissa mikronäringsämnen finns det till och med hälsopåståenden som godkänts av EFSA:

  • Vitamin B6: bidrar till normal energiomsättning och till att reglera hormonaktiviteten. I Europa är påståendet ”bidrar till att reglera hormonaktiviteten” officiellt godkänt – vitamin B6 är alltså en viktig hjälp för hormonbalansen. Livsmedel som lax, bananer, baljväxter och fullkornsprodukter innehåller mycket vitamin B6.
  • Vitamin D och kalcium: bidrar till att bibehålla en normal benstomme. Med stigande ålder och sjunkande östrogennivåer ökar risken för osteoporos. Vitamin D bildas i huden genom solljus. I nordliga länder är solljuset ofta otillräckligt, och därför rekommenderar många läkare ett kosttillskott. Kalcium finns framför allt i mejeriprodukter, gröna grönsaker och nötter. Även vitamin K2 spelar en roll för en hälsosam benstomme, eftersom det stödjer inlagringen av kalcium i skelettet.
  • Vitamin C: stödjer immunförsvaret och kollagenbildningen – det senare är viktigt för fast hud och stark benstomme. Citrusfrukter, paprika, bär och broccoli är bra källor till vitamin C.
  • Magnesium: bidrar till nervsystemets och musklernas normala funktion. Många kvinnor tar extra magnesium för att lindra muskelkramper eller sömnproblem. Bra källor är nötter, frön, gröna bladgrönsaker och fullkornsprodukter.
  • Omega-3-fettsyror: finns i fet havsfisk (lax, makrill, sill) och algolja. De har en antiinflammatorisk effekt och kan stödja hjärt-kärlsystemet samt hjärnans funktion.

Ett genomtänkt kosttillskottsprogram med viktiga näringsämnen för kvinnor 50+ bör innehålla en bra blandning av dessa vitaminer och mineraler. Men var försiktig: ”ju mer, desto bättre” gäller inte här – alltför stora mängder kan till och med vara skadliga. Följ de rekommenderade dagsdoserna och rådfråga läkare om du känner dig osäker.

Örter och växtbaserade behandlingsmetoder

Många växter har blivit välkända inom folkmedicinen eftersom de sägs kunna reglera hormonbalansen eller lindra klimakteriebesvär. Många av dem innehåller så kallade fytoöstrogener – sekundära växtämnen som har en struktur som liknar kroppens eget östrogen och kan binda till östrogenreceptorer i kroppen. Nedan får du en översikt över de viktigaste örterna tillsammans med studieresultat – alltid med förbehållet att det handlar om möjliga effekter och inte några löften om bot.

Rödklöver (Trifolium pratense)

Rödklöver är rik på isoflavoner, en typ av växtöstrogener. I en 12 veckor lång, randomiserad och placebokontrollerad studie med 72 postmenopausala kvinnor ledde ett dagligt intag av 40 mg torkad rödklöver till en tydlig förbättring av klimakteriebesvären. Det totala värdet på Menopause Rating Scale (MRS) sjönk i genomsnitt från 20,4 till 10,1 poäng, medan det i placebogruppen endast sjönk från 20,8 till 17,2 poäng[1]. Även en crossoverstudie med 109 kvinnor visade att 80 mg isoflavoner från rödklöver per dag minskade vallningarnas frekvens och Kupperman-index med över 70 %, medan placebo endast gav minimala förändringar[2]. I en dansk studie kombinerade forskarna isoflavoner från rödklöver med probiotika: 62 kvinnor fick under 12 veckor ett preparat med 34 mg isoflavoner plus mjölksyrabakterier. Antalet vallningar minskade signifikant jämfört med placebo, och även hudens elektriska ledningsförmåga – ett objektivt mått på svettningar – förbättrades tydligt[3]. Dessa resultat tyder på att rödklöver kan vara ett användbart alternativ vid lindriga till måttliga vallningar. Det finns dock inget godkänt hälsopåstående från EFSA för detta, och ytterligare studier krävs.

Viktigt: Rödklöver kan påverka blodets koagulation och bör inte tas tillsammans med blodförtunnande läkemedel. Eftersom rödklöver har en svag östrogen effekt rekommenderar många experter försiktighet vid hormonkänsliga cancerformer. Rådgör med din läkare innan du börjar ta rödklöver om du har en sådan underliggande sjukdom.

Silverax (Cimicifuga racemosa, även kallad Black Cohosh)

Silverax är en klassisk medicinalväxt för kvinnor. Roten innehåller triterpenglykosider som förmodas verka i hjärnan och på så sätt lindra vallningar. I en stor studie med 244 kinesiska kvinnor jämfördes ett isopropanoliskt extrakt av silveraxrot med den syntetiska steroiden tibolon. Efter 12 veckor hade båda grupperna uppnått liknande förbättringar enligt Kupperman-index (en minskning från cirka 24 till 7,7 respektive 7,5 poäng), men växtbehandlingen gav signifikant färre biverkningar[4]. En mindre placebokontrollerad studie från Thailand (54 kvinnor) fann däremot inga signifikanta skillnader mellan silverax och placebo vad gäller vallningar eller livskvalitet[5]. Inte heller en amerikansk studie med 28 kvinnor med ångestsyndrom i samband med klimakteriet visade att Black Cohosh var bättre än placebo när det gällde ångestsymtomen[6]. Dessa blandade resultat tyder på att silverax hjälper vissa kvinnor men inte har någon effekt på andra.

Silverax är godkänt som traditionellt växtbaserat läkemedel i Tyskland, men det finns inget hälsopåstående från EFSA. Försiktighet rekommenderas vid befintlig leversjukdom, eftersom enstaka fall av leverskadliga effekter har rapporterats. Långvarigt intag under flera månader utan medicinsk övervakning avråds.

Salvia (Salvia officinalis)

Salvia är inte bara en krydda, utan har traditionellt även använts för sin svetthämmande verkan. Ett iranskt forskarteam undersökte 2016 i en dubbelblind studie 100 postmenopausala kvinnor. Deltagarna tog dagligen tre tabletter med vardera 100 mg salviaextrakt eller placebo under åtta veckor. I slutet av studien var både frekvensen och intensiteten av värmevallningar och nattliga svettningar betydligt lägre i salviagruppen än i kontrollgruppen[7]. Ett annat preparat, framställt av färska salviablad, testades i en dubbelblind schweizisk studie med 80 kvinnor. Efter tre månader hade det totala värdet på Menopause Rating Scale minskat med 39 % i behandlingsgruppen, jämfört med endast 17 % i placebogruppen. Även värmevallningarnas svårighetsgrad minskade med 55 %[8]. Resultaten är lovande, men inte heller här finns något hälsopåstående godkänt av EFSA.

Salvia innehåller tujon, som i höga koncentrationer kan vara neurotoxiskt. Färdiga preparat är därför att föredra, eftersom de innehåller standardiserade och säkra mängder.

Nattljusolja (Oenothera biennis)

Nattljusolja (Evening Primrose Oil) utvinns ur nattljusets frön och är rik på gammalinolensyra, en omega-6-fettsyra. I en iransk studie från 2021 tog 56 postmenopausala kvinnor dagligen 1 000 mg nattljusolja eller placebo under två månader. Frekvensen och svårighetsgraden av nattliga svettningar minskade signifikant i nattljusgruppen, medan antalet värmevallningar inte påverkades signifikant[9]. En äldre, 6 veckor lång studie med 56 kvinnor visade att nattljusolja minskade värmevallningarnas intensitet tydligare än placebo, medan effekten på deras frekvens var liten[10]. Resultaten tyder på att nattljusolja framför allt kan vara till hjälp vid nattliga svettningar.

Som kosttillskott bör nattljusolja förvaras svalt och mörkt för att förhindra att de omättade fettsyrorna oxiderar. Personer med epilepsi eller blödningsbenägenhet bör endast använda nattljusolja efter samråd med läkare.

Vitex agnus-castus (munkpeppar)

Munkpeppar används traditionellt vid PMS och menstruationsbesvär. I en randomiserad, dubbelblind studie från Iran jämfördes 26 kvinnor som tog Vitex-extrakt under åtta veckor med 26 kvinnor som fick placebo. I slutet av studien var värdena för totala besvär, ångest och vasomotoriska symtom (t.ex. värmevallningar) signifikant lägre i Vitex-gruppen[11]. Däremot sågs inga signifikanta skillnader när det gällde rent fysiska symtom eller nedstämdhet. Detta tyder på att Vitex kan vara särskilt hjälpsamt vid psykiska symtom och värmevallningar. Även här gäller följande: Det finns inget hälsopåstående godkänt av EFSA, och munkpeppar får inte användas av gravida.

Sojaisoflavoner och andra fytoöstrogener

Sojaisoflavoner hör till de mest kända växtöstrogenerna. I en indisk pilotstudie tog 29 perimenopausala och 21 postmenopausala kvinnor 100 mg sojaisoflavoner dagligen i tolv veckor. Värdet på Menopause Rating Scale (MRS) förbättrades med cirka 20 % hos de perimenopausala och 12 % hos de postmenopausala deltagarna. De tydligaste förbättringarna gällde värmevallningar och psykiska symtom[12]. Dessa data tyder på att sojaisoflavoner kan ge måttlig lindring. Eftersom isoflavoner har en svag östrogen verkan bör kvinnor med hormonberoende tumörer rådgöra med sin läkare före användning. Även andra växter, såsom linser, kikärter och linfrön, innehåller fytoöstrogener. De kan regelbundet ingå i kosten och bidrar samtidigt med fibrer.

Fler örter

  • Johannesört: används framför allt vid nedstämdhet. I en mindre studie där johannesört kombinerades med munkpeppar observerades färre värmevallningar och ett förbättrat stämningsläge. Studiens resultat var dock inte entydigt. Observera: Johannesört påverkar effekten av många läkemedel (t.ex. p-piller och blodförtunnande läkemedel) och får inte tas utan att först rådgöra med läkare.
  • Sibirisk rabarber: extrakt från Rheum rhaponticum (finns i Tyskland t.ex. som Menoflavon®) innehåller särskilda hydroxistilbener som har en östrogenliknande verkan i kroppen. Vissa studier visar en tydlig lindring av värmevallningar och andra besvär, men det finns inga godkända hälsopåståenden från EFSA.
  • Rotsalvia (Salvia miltiorrhiza): används inom traditionell kinesisk medicin, men studier om klimakteriet är hittills begränsade.
  • Humle: innehåller 8-prenylnaringenin, ett starkt fytoöstrogen. Tidiga studier tyder på färre värmevallningar samt förbättrad sömn och sinnesstämning, men det vetenskapliga underlaget är fortfarande begränsat.
  • Jamsrot: används ofta i krämer som marknadsförs som ”naturligt progesteron”.
  • Maca (Lepidium meyenii): en rotknöl från Anderna som traditionellt används för att stärka kvinnors libido och vitalitet. Några mindre studier tyder på att maca kan lindra humörsvängningar och sexuella problem under klimakteriet. I en översiktsartikel visade samtliga fyra tillgängliga randomiserade kontrollerade studier positiva effekter[13]. Antalet deltagare var dock litet, och det går ännu inte att dra några säkra slutsatser om macas effekt eller säkerhet.
  • Ashwagandha (Withania somnifera): en adaptogen från ayurvedisk medicin, känd för sin stressreglerande effekt. En aktuell studie med 100 kvinnor i perimenopaus visade att ashwagandha (2 × 300 mg/dag i 8 veckor) kunde lindra klimakteriebesvär signifikant mer än placebo, med bland annat förbättringar av ångest, utmattning och sömnkvalitet[14]. Östrogennivån ökade också tydligt i ashwagandhagruppen, medan FSH sjönk. Trots dessa lovande resultat finns det ännu inget godkänt hälsopåstående från EFSA, och mer forskning behövs.

För alla örter gäller att sammansättningen hos de tillgängliga produkterna kan variera och att kvaliteten beror på tillverkningsprocessen. När du köper kosttillskott för klimakteriet bör du välja standardiserade extrakt och seriösa tillverkare.

Naturliga hormoner? – Se upp för missförstånd

Många kvinnor söker på nätet efter naturliga hormoner eller ”naturligt progesteron”. Det är viktigt att känna till att riktiga hormoner (t.ex. progesteron och östradiol) är receptbelagda läkemedel. Produkter från jamsrot innehåller endast förstadier som visserligen kan omvandlas till progesteron i ett laboratorium, men som inte spontant omvandlas till aktiva hormoner i kroppen. Krämer med så kallat ”bioidentiskt progesteron” kan förskrivas som receptbelagda läkemedel, men bör endast användas under överinseende av specialistläkare. Grundregeln är att hälsopåståenden om kosttillskott inte är tillåtna enligt lag om de inte har godkänts av EFSA.

Motion och viktkontroll under klimakteriet

Även om växtbaserade preparat kan ha en stödjande effekt är livsstilen fortfarande den viktigaste faktorn för en behagligare menopaus. Särskilt motion bidrar till att motverka typiska förändringar. När hormonnivåerna sjunker minskar muskelmassan, medan fettmassan – framför allt runt magen – ökar. För att motverka viktuppgång under klimakteriet rekommenderas styrketräning varmt. Muskler förbränner fler kalorier än fettvävnad, stärker skelettet och förbättrar insulinkänsligheten. En kombination av styrke- och konditionsträning är idealisk, exempelvis tre till fyra gånger i veckan i 30–60 minuter. Regelbunden vardagsmotion (t.ex. raska promenader, cykling eller att ta trapporna) bidrar också mycket till att hålla ämnesomsättningen aktiv. Yoga eller pilates kan dessutom förbättra hållningen och hjälpa till att minska stress.

Stresshantering och sömn

Stress och inre oro förstärker många klimakteriebesvär. Avslappningstekniker som meditation, andningsövningar, mindfulness eller autogen träning kan bidra till att lugna nervsystemet. Undvik dessutom koffein, alkohol och tunga måltider före läggdags. Ett mörkt och svalt sovrum främjar en återhämtande sömn. Vid sömnproblem under klimakteriet kan en kopp te med citronmeliss eller lavendel på kvällen ha en lugnande effekt. Det hjälper också att lägga undan skärmar (mobil, tv och surfplatta) minst en timme före läggdags – då kan kroppen lättare bilda sömnhormonet melatonin.

Kost under klimakteriet

Fiberrika livsmedel som grönsaker, frukt och fullkornsprodukter främjar matsmältningen och hjälper till att hålla blodsockernivån stabil. Fytoöstrogener från sojabönor, linfrön och rödklöver kan på ett skonsamt sätt påverka hormonbalansen positivt. Fermenterade livsmedel som yoghurt, surkål och kefir innehåller nyttiga probiotika som stärker tarmfloran – i studien av rödklöver med probiotika var detta troligen ytterligare en faktor bakom de positiva effekterna[3]. Många experter rekommenderar dessutom att minska intaget av socker och raffinerade kolhydrater, eftersom dessa kan bidra till viktuppgång och insulinresistens.

Se till att få i dig tillräckligt med protein (ca 1 g protein per kilo kroppsvikt) för att bevara musklerna. Högkvalitativa fetter från avokado, nötter, frön och olivolja ger essentiella fettsyror och stödjer hjärtat och hjärnan. Drick minst 1,5–2 liter vatten varje dag. Alkohol och nikotin bör däremot begränsas, eftersom de kan förvärra värmevallningar.

Biohacking för kvinnor – moderna metoder

Begreppet biohacking för kvinnor beskriver metoder för att medvetet optimera den egna kroppen. Det kan till exempel handla om att följa symtom, sömn och humör med hjälp av appar eller aktivitetsmätare. På så sätt går det att se vad som utlöser de egna värmevallningarna – exempelvis stress, alkohol eller starkt kryddad mat. Vissa kvinnor använder även växelduschar med kallt och varmt vatten eller bastubad för att träna det autonoma nervsystemet. Andra förespråkar periodisk fasta, som kan vara bra för ämnesomsättningen och hormonbalansen. Det är viktigt att gå varsamt fram med sådana egna experiment och lyssna på kroppens signaler.

Kosttillskott för klimakteriet & produktrekommendation

Kosttillskott kan vara ett lämpligt alternativ om de tillför viktiga vitaminer och mineraler på ett målinriktat sätt och är baserade på högkvalitativa örtextrakt. Ett bra klimakterietillskott bör exempelvis innehålla isoflavoner från rödklöver eller sojabönor, vitamin B6 (som bidrar till att reglera hormonaktiviteten), vitamin D och kalcium (för skelettet) samt magnesium (för nerver och muskler). Det kan även innehålla silverax, salvia eller munkpeppar, förutsatt att dessa tolereras väl av individen.

När du väljer produkter bör kvalitet och transparens stå i centrum. Många billiga preparat innehåller fyllnadsmedel eller alltför låga doser av de aktiva ämnena. Det kan också vara fördelaktigt att kombinera olika örter – vilket den danska studien om rödklöver och probiotika visade[3]. Samtidigt bör man inte ta allt på en gång utan eftertanke, utan tålmodigt prova sig fram till vad som fungerar bra för en själv. Tänk på att leverantörer inte får utlova effekter om det saknas godkända hälsopåståenden från EFSA (då finns det ofta en upplysning om att myndigheten inte har bekräftat påståendet).

Här hittar du vår produkt: XTRA FUEL Meno Balance. Den innehåller en noggrant avvägd blandning av isoflavoner från rödklöver, salviaextrakt, vitaminer och mineraler. Observera att de beskrivna positiva effekterna bygger på studier och ännu inte är godkända som hälsopåståenden i Europa – ytterligare forskning behövs.

Alternativa behandlingar vid klimakteriet: Vad hjälper egentligen?

Det finns många alternativa metoder – från akupunktur och homeopati till Schüsslersalter. Det är dock bara ett fåtal metoder som har undersökts grundligt vetenskapligt. Akupunktur kan lindra värmevallningar på kort sikt, men effekterna är ofta jämförbara med dem vid skenakupunktur. Homeopati bygger på andra principer och är vetenskapligt omdiskuterad. Den som vill prova alternativa metoder bör ta hjälp av en erfaren terapeut och samtidigt se till att få konventionell medicinsk vård.

Regelbundna kontroller av bentäthet, blodvärden och risk för hjärt-kärlsjukdom är viktiga under klimakteriet. Genom riktade förebyggande åtgärder under klimakteriet – det vill säga tillräckligt med motion, en balanserad kost och stresshantering – kan många besvär påverkas positivt. Vid svåra symtom finns dessutom medicinska behandlingar: från klassisk hormonbehandling till lågdosantidepressiva läkemedel (för att lindra värmevallningar) och lokalt östrogen vid vaginal torrhet. Naturliga metoder kan komplettera dessa behandlingar, men kan inte ersätta dem i alla situationer.

Slutsats: Örtbalans och medveten närvaro

Klimakteriet är ingen sjukdom, utan en naturlig fas i livet. En medveten örtbalans innebär att använda växter och näringsämnen som varsamma följeslagare för att främja den inre balansen. Studier tyder på att rödklöver, silverax, salvia, nattljusolja och munkpeppar kan lindra värmevallningar eller psykiska besvär. Undersökningar från Iran, Kina, Danmark och Indien rapporterar positiva effekter[11][4][3][12]. Det rör sig dock oftast om små till medelstora studier, och resultaten är inte alltid samstämmiga. Därför är det viktigt att ha realistiska förväntningar och känna till möjliga biverkningar.

En medveten livsstil är fortfarande grunden: tillräckligt med sömn, motion, näringsrik kost, en låg alkoholkonsumtion, mindre stress och ett stöttande socialt nätverk bidrar i hög grad till att klimakteriet kan upplevas som en positiv nystart. Slutet på de fertila åren markerar trots allt även början på en ny fas fylld av personlig frihet och nya möjligheter. Den som väljer kosttillskott bör vara noga med hög kvalitet och rådgöra med sin läkare om användningen. För vissa näringsämnen, som vitamin B6 och vitamin D, finns det tydliga uttalanden från EFSA. För örter behövs ytterligare studier. Med tålamod, kunskap och egenomsorg kan vägen genom klimakteriet bli betydligt lättare.

Observera: Alla preparat som nämns i den här artikeln (örter, oljor etc.) är livsmedel eller traditionella växtbaserade läkemedel. De är inte avsedda att behandla, bota eller förebygga sjukdomar. De beskrivna effekterna har inte bekräftats av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa); ytterligare forskning krävs.

Källor

  1. [1] Shakeri, F., Taavoni, S., Goushegir, A., & Haghani, H. (2015). Rödklöverns effektivitet för att lindra klimakteriebesvär: en 12 veckor lång randomiserad, kontrollerad studie. Climacteric, 18(4), 568–573. DOI: 10.3109/13697137.2014.999660.
  2. [2] Lipovac, M., Chedraui, P., Gruenhut, C., Gocan, A., Kurz, C., Neuber, B., & Imhof, M. (2012). Effekten av tillskott med isoflavoner från rödklöver på vasomotoriska symtom och klimakteriebesvär hos postmenopausala kvinnor. Gynecological Endocrinology, 28(3), 203–207. DOI: 10.3109/09513590.2011.593671.
  3. [3] Lambert, M. N. T., Thorup, A. C., Hansen, E. S. S., & Jeppesen, P. B. (2017). En kombination av isoflavoner från rödklöver och probiotika minskar kraftigt vasomotoriska klimakteriebesvär. PLOS ONE, 12(6), e0176590. DOI: 10.1371/journal.pone.0176590.
  4. [4] Bai, W., Henneicke-von Zepelin, H. H., Wang, S., Zheng, S., Liu, J., Zhang, Z., et al. (2007). Effekt och tolerabilitet hos ett läkemedel som innehåller ett isopropanoliskt extrakt av läkesilverax hos kinesiska kvinnor med klimakteriebesvär: en randomiserad, dubbelblind, parallellkontrollerad studie jämfört med tibolon. Maturitas, 58(1), 31–41. DOI: 10.1016/j.maturitas.2007.04.009.
  5. [5] Tanmahasamut, P., Vichinsartvichai, P., Rattanachaiyanont, M., Techatraisak, K., Dangrat, C., & Sardod, P. (2015). Extrakt av Cimicifuga racemosa för lindring av klimakteriebesvär: en randomiserad, kontrollerad studie. Climacteric, 18(1), 79–85. DOI: 10.3109/13697137.2014.933410.
  6. [6] Amsterdam, J. D., Yao, Y., Mao, J. J., Soeller, I., Rockwell, K., & Shults, J. (2009). Randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie av Cimicifuga racemosa (silverax) hos kvinnor med ångestsyndrom till följd av klimakteriet. Journal of Clinical Psychopharmacology, 29(5), 478–483. DOI: 10.1097/JCP.0b013e3181b2abf2.
  7. [7] Kiani Rad, S., Forouhari, S., Samsami Dehaghani, A., Vafaei, H., Sayadi, M., & Asadi, M. (2016). Effekten av tabletter med Salvia officinalis på värmevallningar, nattliga svettningar och östradiolnivåer hos postmenopausala kvinnor. International Journal of Medical Research & Health Sciences, 5(8), 257–263.
  8. [8] Dimpfel, W., Chiegoua Dipah, G. N., Bommer, S., Suter, A., & Schoop, R. (2021). Effekten av Menosan® Salvia officinalis vid behandling av ett brett spektrum av klimakteriebesvär: en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie. Heliyon, 7(2), e05910. DOI: 10.1016/j.heliyon.2021.e05910.
  9. [9] Kazemi, F., Masoumi, S. Z., Shayan, A., & Oshvandi, K. (2021). Effekten av kapslar med nattljusolja på värmevallningar och nattliga svettningar hos postmenopausala kvinnor: en enkelblind, randomiserad, kontrollerad studie. Journal of Menopausal Medicine, 27(1), 8–14. DOI: 10.6118/jmm.20033.
  10. [10] Farzaneh, F., Fatehi, S., Sohrabi, M. R., & Alizadeh, K. (2013). Effekten av oralt intagen nattljusolja på värmevallningar under klimakteriet: en randomiserad klinisk studie. Archives of Gynecology and Obstetrics, 288(5), 1075–1079. DOI: 10.1007/s00404-013-2852-6.
  11. [11] Naseri, R., Farnia, V., Yazdchi, K., Alikhani, M., Basanj, B., & Salemi, S. (2019). Jämförelse mellan extrakt av Vitex agnus-castus och placebo för att minska klimakteriebesvär: en randomiserad, dubbelblind studie. Korean Journal of Family Medicine, 40(6), 362–367. DOI: 10.4082/kjfm.18.0067.
  12. [12] Ahsan, M., & Mallick, A. K. (2017). Effekten av sojaisoflavoner på poängen enligt Menopause Rating Scale hos kvinnor i peri- och postmenopaus: en pilotstudie. Journal of Clinical and Diagnostic Research, 11(9), FC13–FC16. DOI: 10.7860/JCDR/2017/26034.10654.
  13. [13] Lee, M. S., Shin, B. C., Yang, E. J., Lim, H. J., & Ernst, E. (2011). Maca (Lepidium meyenii) för behandling av klimakteriebesvär: en systematisk översikt. Maturitas, 70(3), 227–233. DOI: 10.1016/j.maturitas.2011.07.017.
  14. [14] Gopal, S., Ajgaonkar, A., Kanchi, P., Kaundinya, A., Thakare, V., Chauhan, S., m.fl. (2021). Effekten av ett rotextrakt av ashwagandha (Withania somnifera) på klimakteriebesvär hos kvinnor under perimenopausen: en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie. Journal of Obstetrics and Gynaecology Research, 47(12), 4414–4425. DOI: 10.1111/jog.15030.
Föregående artikel
Nästa inlägg

Ansvarsfriskrivning: Den här bloggartikeln är endast avsedd i informationssyfte och ersätter inte professionell rådgivning, diagnos eller behandling av kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal. Informationen och rekommendationerna som tillhandahålls här bygger på allmän kunskap och ska inte betraktas som individuell medicinsk rådgivning. Du rekommenderas starkt att rådgöra med en läkare eller annan kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal innan du börjar följa nya kost-, tränings- eller hälsostrategier, särskilt om du har befintliga hälsoproblem eller tar läkemedel.

Kosttillskott bör inte användas som ersättning för en balanserad och varierad kost samt en hälsosam livsstil. De är avsedda att komplettera kosten och bidra till att tillgodose specifika näringsbehov, inte att helt ersätta måltider. Kosttillskottens säkerhet och effekt kan variera beroende på de specifika ingredienserna och produktens kvalitet. Det är viktigt att inte överskrida den rekommenderade dagliga dosen och att förvara produkterna utom räckhåll för barn.

Författarna och utgivarna av den här artikeln tar inget ansvar för eventuella hälsoeffekter eller skador som direkt eller indirekt kan uppstå till följd av att informationen som presenteras här används. All användning av information från den här artikeln sker på läsarens eget ansvar.

Produktnamn, logotyper och varumärken som nämns i den här artikeln tillhör sina respektive ägare och används endast för att identifiera och beskriva produkterna. Att de nämns innebär inte någon rekommendation eller något stöd.

Observera att vetenskaplig kunskap och medicinska standarder ständigt utvecklas. Det är därför möjligt att viss information med tiden blir inaktuell eller ersätts av nyare forskningsresultat.