
Får du rodnad, klåda, huvudvärk eller matsmältningsbesvär efter att ha ätit vissa livsmedel? Då kan du ha histaminintolerans. Vid denna födoämnesintolerans kan kroppen inte bryta ner tillräckligt mycket av överskottet av histamin – en biogen amin. Besvären liknar ofta en allergi, men till skillnad från en verklig allergisk reaktion beror de inte på att immunförsvaret reagerar felaktigt, utan på en obalans i kroppens histaminnivåer. I den här artikeln får du veta hur histaminintolerans uppstår, vilka symtom som kan förekomma, vad som skiljer tillståndet från ”histaminallergi” och hur du kan få kontroll över dina besvär med en histaminfattig kost.
Orsaker och mekanismer bakom histaminintolerans
Histaminintolerans (även kallad enteral histaminos) uppstår när det bildas mer histamin i kroppen än den kan bryta ner. Histamin bildas framför allt genom nedbrytning av aminosyran histidin. I många livsmedel – särskilt proteinrika sådana som fisk och ost – omvandlar bakterier histidin till histamin under mognad eller förvaring. Därför kan exempelvis skämd fisk eller fermenterade produkter innehålla mycket stora mängder histamin. Normalt ser enzymet diaminoxidas (DAO) i tunntarmen till att histamin som tas upp via maten snabbt bryts ner. Men om det finns brist på DAO – till exempel på grund av genetiska anlag, skador på tarmslemhinnan eller läkemedel som blockerar DAO – rubbas balansen i systemet. Resultatet blir ett överskott av histamin i kroppen, vilket utlöser de många olika symtomen vid histaminintolerans.
Flera faktorer kan leda till en funktionell DAO-brist. Vissa läkemedel (exempelvis vissa smärtstillande medel, antibiotika eller antidepressiva läkemedel) hämmar DAO-aktiviteten eller leder till att histamin frisätts. Alkohol är också problematiskt på två sätt: dels innehåller framför allt rödvin betydande mängder histamin, dels hämmar alkohol DAO och kan stimulera mastcellerna att frisätta kroppseget histamin. Sammantaget kan redan en liten mängd alkohol orsaka tydliga reaktioner vid histaminintolerans.
Utöver alkohol räknas även andra livsmedel som så kallade histaminfrisättare. Det innebär att de visserligen innehåller lite histamin, men kan utlösa frisättning av histamin i kroppen. Till dessa utlösande livsmedel hör exempelvis citrusfrukter, vissa skaldjur, papaya, tomater, nötter (inklusive cashewnötter), ananas, spenat, choklad och jordgubbar. De exakta bakomliggande mekanismerna är ännu inte helt vetenskapligt klarlagda. Om du märker att sådana livsmedel orsakar besvär kan det vara klokt att hålla koll även på dem, trots att deras eget histamininnehåll är lågt.
En viktig indikation på att besvären orsakas av en obalans i nedbrytningen av histamin är att symtomen hos drabbade kvinnor ofta förbättras avsevärt under graviditeten. Under graviditeten producerar kroppen (närmare bestämt moderkakan) enorma mängder DAO – DAO-nivån i blodet ökar med upp till 150 gånger. Därmed bryts överskott av histamin ner mycket effektivare. Många kvinnor med histaminintolerans märker att de under denna period får färre eller inga besvär alls. Fenomenet understryker diaminoxidasets centrala roll: när det finns tillräckligt med DAO hålls histaminnivåerna i kroppen i balans.
Sammanfattningsvis är den främsta orsaken till histaminintolerans att histamin inte bryts ned tillräckligt på grund av bristande DAO-aktivitet. Detta kan vara medfött eller förvärras av yttre faktorer. Dessutom kan vissa livsmedel verka som histaminfrisättare eller själva innehålla mycket histamin. Då kan histaminnivån bli så hög att toleransgränsen överskrids, och det är då de många olika symtomen visar sig.
Symtom: Hur märks histaminintolerans?
Histamin verkar på olika ställen i kroppen och kan därför orsaka en rad olika symtom. Många drabbade ser till en början inget samband med livsmedel, eftersom besvären varierar och inte alltid uppstår direkt efter maten. Typiska symtom på histaminintolerans kan vara:
- Hud och slemhinnor: Rodnad, värmekänsla eller plötsliga vallningar i ansiktet och på halsen, klåda, nässelutslag (urtikaria) och svullnader. Även besvärliga hudutslag eller eksem kan delvis bero på ett överskott av histamin. Många uppger att de särskilt får röda fläckar på halsen och i ansiktet efter ett glas vin eller en histaminrik måltid.
- Matsmältningssystemet: Magsmärtor, kramper, uppblåsthet, diarré eller illamående efter maten. Histamin påverkar tarmmuskulaturen och utsöndringen – ett överskott kan leda till snabbare tarmrörelser (diarré) eller halsbränna. Ibland uppstår matsmältningssymtomen först flera timmar efter måltiden, vilket gör det svårare att hitta orsaken.
- Hjärt-kärlsystemet: Histamin får blodkärlen att vidgas. Ett överskott kan därför leda till lågt blodtryck, yrsel och snabb puls (takykardi). Vissa drabbade upplever hjärtklappning eller till och med lindriga hjärtrytmrubbningar efter att ha ätit histaminrik mat. Även huvudvärk eller migränliknande anfall hör till de symtom som ofta rapporteras – delvis på grund av blodtrycksfallet och delvis genom histaminets direkta effekt på smärtreceptorerna. Histamin kan dessutom få nässlemhinnorna att svullna, vilket kan ge rinnande eller täppt näsa efter maten, utan att det rör sig om en förkylning.
- Nervsystemet: Histamin fungerar även som en signalsubstans i hjärnan. Ett överskott kan orsaka oro, sömnproblem eller yrsel. Kraftig huvudvärk eller migrän är vanligt och hör till de vanligaste besvären vid histaminintolerans. Drabbade känner sig ofta ovanligt trötta eller omtöcknade efter att ha ätit histaminrik mat.
**Symtomens svårighetsgrad** kan variera kraftigt från person till person. Vissa reagerar med kraftiga symtom redan på mycket små mängder histamin, medan andra fortfarande kan tåla en viss mängd. Därför kan histaminintolerans ibland förbli oupptäckt under lång tid, eftersom besvären är ospecifika och även kan stämma in på andra intoleranser eller sjukdomar. Det är viktigt att tänka på histaminintolerans om liknande besvär återkommer, särskilt efter att du har ätit eller druckit vissa livsmedel, till exempel lagrad ost, rödvin eller surkål. Ofta kan en matdagbok under flera veckor hjälpa dig att upptäcka sambandet mellan kosten och symtomen.
Histaminintolerans kontra ”histaminallergi”: Vad är skillnaden?
Begreppet histaminallergi dyker ibland upp på internet, men är strikt taget inte korrekt. Du kan inte vara allergisk mot histamin i klassisk mening, eftersom en allergi innebär att ditt immunsystem bildar antikroppar (IgE) mot ett ämne som egentligen är ofarligt (till exempel ett protein i ett livsmedel eller pollen). Histamin är dock inget främmande ämne, utan en kroppsegen molekyl som finns som signalämne hos alla människor. Vid en verklig livsmedelsallergi frisätter kroppen bland annat histamin som reaktion på allergenet – histaminet förmedlar då allergisymtomen (rodnad, svullnad, klåda osv.). Här ligger förmodligen ursprunget till den missvisande benämningen ”histaminallergi” – symtomen ser ut som en allergi, men det finns inget yttre allergen som immunsystemet reagerar på. I stället handlar det om en intolerans, det vill säga en icke-immunologisk överkänslighet. Vid histaminintolerans bryts överskottet av histamin i kroppen inte ned i tillräcklig utsträckning, medan histamin frisätts vid en allergi eftersom en immunreaktion har utlösts. Det rör sig alltså om två helt olika mekanismer.
Viktigt för dig att veta: Ett allergitest (pricktest eller IgE-antikroppstest) ger i regel ett negativt resultat vid enbart histaminöverskott, eftersom det inte föreligger någon specifik allergi. Det kan vara frustrerande om du söker vård för allergisymtom men inget allergen hittas. Histaminintolerans är en uteslutningsdiagnos – det innebär att den i praktiken ofta konstateras först efter att allergier och andra orsaker har uteslutits. Sänkta nivåer av DAO-enzym i blodet eller en positiv effekt av en histaminfattig kost kan vara tecken på histaminintolerans.
Kom ihåg: Begreppet ”histaminallergi” är inte medicinskt korrekt. Det handlar om en intolerans eller pseudoallergi där immunsystemet inte angriper histamin, utan där orsaken är en enzymbrist eller en störning i nedbrytningen. Behandlingen skiljer sig därför också i grunden: I stället för att undvika allergenet och ha en akutmedicinsk beredskap (som vid en verklig allergi) ligger fokus vid histaminintolerans framför allt på kosten.
Histaminrika livsmedel: Vad innehåller histamin?
Histamin förekommer i många livsmedel i mycket varierande halter. Vissa livsmedel innehåller praktiskt taget inget histamin, medan andra kan innehålla mycket stora mängder. Färskhet, bearbetning och mognadstid spelar en avgörande roll. Generellt gäller: Ju längre ett livsmedel har mognat, fermenterats eller lagrats, desto högre är dess histaminhalt. Vid histaminintolerans är färska livsmedel däremot din vän.
Till de mest välkända histaminrika livsmedlen hör:
- Lagrade ostar: Hårdostar och halvhårda ostar som emmentaler, parmesan, cheddar, camembert och roquefort innehåller oftast mycket histamin eftersom de lagras länge. Ju äldre osten är, desto mer histamin kan ha ansamlats. Färskostar (t.ex. cottage cheese, ricotta eller kvarg) och ung gouda innehåller betydligt mindre histamin och tolereras ofta bättre.
- Fermenterade mjölkprodukter: Förutom ost är även syrad grädde och kefir histaminrika. Yoghurt innehåller måttliga mängder histamin – vissa personer med histaminintolerans tål små mängder yoghurt, medan andra får besvär redan av yoghurt. Smör och vanlig pastöriserad mjölk är däremot histaminfattiga eftersom de inte är fermenterade. **Mjölk** i sig innehåller knappt något histamin, men tolereras ändå dåligt av vissa drabbade, möjligen på grund av andra innehållsämnen. Här behöver du vara uppmärksam på din individuella tolerans.
- Korv och charkuterier: Salami, skinka, bacon samt rökt eller rimmat kött innehåller mycket histamin till följd av mognad respektive lagring. Även torkade köttprodukter (beef jerky, bündnerfleisch etc.) ansamlar histamin. Nytillagat kött (orimmat, ofermenterat) har däremot låg histaminhalt – se bara till att förvara det väl kylt och använda det snart, eftersom histaminhalten snabbt skjuter i höjden när köttet börjar bli dåligt.
- Fisk (särskilt om den inte är helt färsk): Fisk är naturligt rik på histidin. Så snart fisken inte längre är helt färsk börjar bakterier omvandla histidin till histamin. Tonfisk, makrill, sardiner och andra fiskarter kan vid felaktig förvaring utveckla mycket höga halter av histamin. Histaminförgiftning (scombroidförgiftning) är ett akut tillstånd där förstörd fisk innehåller extremt höga histaminhalter. Men även under förgiftningsgränsen kan konserverad eller rökt fisk innehålla mängder av histamin som är problematiska för personer med histaminintolerans. I prover av konserverad makrill eller tonfisk har man exempelvis uppmätt över 500 mg histamin per kg – som jämförelse innehåller färsk fisk ofta mindre än 1 mg/kg. För fisk gäller därför följande: Ät endast helt färska produkter eller frys in dem omedelbart.
- Vin och öl: Alkoholhaltiga drycker, särskilt rödvin, mousserande vin/champagne och öl, är vanliga utlösare av histaminbesvär. Beroende på sort och tillverkningsprocess kan rödvin innehålla betydande mängder histamin (halter över 10 mg/L är möjliga). Även öl innehåller histamin till följd av jästen och fermenteringen, och överjäst öl (som veteöl) tenderar att innehålla mer än underjäst öl. Vid histaminintolerans bör vin och öl drickas med försiktighet eller undvikas. Vitt vin innehåller ofta något mindre histamin än rödvin, men är inte heller histaminfritt. Viktigt: Alkohol förstärker dessutom histaminets effekt och hämmar nedbrytningen, vilket försämrar toleransen ytterligare.
- Vinäger och fermenterade grönsaker: Balsamvinäger, rödvinsvinäger och vinäger i allmänhet (som framställs genom jäsning) innehåller histamin. Även fermenterade produkter som surkål, kimchi, inlagd gurka och sojasås har mycket hög histaminhalt. Sojasås och andra fermenterade sojaprodukter (miso, tempeh) kan nå mycket höga nivåer – i vissa analyser uppmättes en histaminhalt på över 1000 mg/kg i sojasås. Ofermenterade sojaprodukter som tofu och sojadryck har däremot relativt låg histaminhalt och tolereras ofta väl.
- Tomater, auberginer och spenat: Dessa grönsaker har naturligt en låg histaminhalt, som dock kan öka något under lagring. Även om tomater och spenat inte kan jämföras med fermenterade livsmedel uppger många drabbade att de inte tål dem särskilt bra. Som tidigare nämnts betraktas tomater dessutom som möjliga histaminfrisättare. Om du är mycket känslig bör du försiktigt prova om du tål små mängder färska tomater. Tillagad tomatsås (som har stått en längre tid eller är konserverad) är oftast mer problematisk än färska tomater.
- Nötter och baljväxter: Nötter som har lagrats länge eller inte är helt färska (valnötter, cashewnötter, jordnötter) kan innehålla eller frisätta en viss mängd histamin till följd av lagringsförhållandena. Cashewnötter anges som problematiska i vissa listor – troligen inte främst för att de innehåller mycket histamin, utan snarare för att de kan fungera som histaminfrisättare hos vissa personer. Torkade baljväxter som bönor, linser och kikärter är histaminfria i torkat tillstånd, men kan bilda en viss mängd histamin vid långvarig lagring eller under groning. Kokta bönor är vanligtvis oproblematiska, såvida de inte är konserverade (då kan de innehålla spår av histamin på grund av lagringstiden). Som tumregel tolereras färska nötter och bönor av god kvalitet oftast väl, men individuella skillnader kan förekomma.
- Andra potentiellt problematiska livsmedel: Choklad (på grund av biogena aminer som fenyletylamin och eventuell histaminfrisättning), mogna bananer (något högre histaminhalt när de är fullmogna samt en möjlig histaminfrisättande effekt), avokado (något förhöjd histaminhalt till följd av mognaden), citrusfrukter (histaminfrisättande effekt), jordgubbar (histaminfrisättare), ananas och papaya (innehåller egna enzymer och kan eventuellt fungera som histaminfrisättare). Även kryddor som kanel, muskot och chili beskrivs i enstaka fall som utlösande faktorer, förmodligen eftersom de kan irritera mastcellerna. Här spelar den individuella toleransnivån en stor roll.
Listan över potentiellt problematiska livsmedel är lång – men det betyder inte att du aldrig mer kan äta något av dem. Många berörda har olika toleransnivåer. Det som utlöser symtom hos en person kanske fortfarande tolereras av en annan. Därför är det viktigt att du identifierar vilka livsmedel som utlöser besvär hos just dig. En matdagbok kan hjälpa dig att ta reda på vilka livsmedel du reagerar på. Ofta rör det sig om de vanliga misstänkta, som rödvin eller ost, men ibland kan individuella variationer överraska – en person kanske tål lite citronsaft medan en annan inte gör det. Samtidigt kanske en liten mängd mogen camembert fungerar, medan surkål inte fungerar alls.
Det finns ändå vissa livsmedel som i stort sett alla experter rekommenderar att man undviker vid histaminintolerans. En översiktsstudie som jämförde olika kostrekommendationer visade att fermenterade livsmedel som lagrad ost, vin och öl angavs som livsmedel som strikt bör undvikas i samtliga kostupplägg – här råder det alltså konsensus. För de flesta andra livsmedel skilde sig rekommendationerna åt, vilket återspeglar det varierande kunskapsläget och individuella skillnader. Det visar att strikta förbud utöver de ”huvudmisstänkta” inte är huggna i sten. Du behöver inte leva ett helt enformigt liv, men det är klokt att framför allt minska intaget av de nämnda histaminrika livsmedlen så mycket som möjligt.
Histaminfattig kost: tips och särskilda aspekter
Den viktigaste åtgärden vid histaminintolerans är en histaminfattig kost. Genom att välja och tillaga livsmedel med omsorg kan du minska histaminintaget avsevärt och på så sätt lindra dina symtom. Här är några tips och råd om hur du kan anpassa kosten:
Färskhet är A och O
Ju färskare livsmedlen är, desto lägre är histaminhalten. Köp så färska råvaror som möjligt och tillaga eller ät dem snart. För kött och fisk gäller särskilt att de helst bör tillagas samma dag eller frysas in direkt. Lång marinering eller förvaring av rester i kylskåp kan leda till att histamin bildas. Om du lagar mat i förväg eller får rester över bör du frysa in dem i stället för att förvara dem i kylskåpet i flera dagar.
Lämpliga och mindre lämpliga livsmedel
I princip kan du dela in maten du äter i livsmedel som tolereras väl (histaminfattiga) och problematiska livsmedel (histaminrika). Här är en ungefärlig vägledning:
- Histaminfattiga livsmedel (tolereras väl): Färskt kött och färsk fisk (om de tillagas direkt), ägg, färsk mjölk (om den tolereras väl, eftersom den är histaminfattig), många sorters grönsaker (t.ex. morötter, broccoli, zucchini och paprika – så länge de inte är övermogna eller har lagrats länge), sallad, glutenfria spannmål och pseudospannmål (ris, majs, hirs och quinoa). Även vete, dinkel, råg och i synnerhet havregryn är naturligt histaminfattiga. På vissa webbplatser anges havregryn som problematiska, men i själva verket innehåller de inget histamin. Du behöver bara reagera om du själv har en intolerans mot havregryn – i allmänhet passar havre & Co. bra. Även frukt är till största delen histaminfattig, särskilt när den är färsk och mogen, men inte övermogen. Exempel på frukter som tolereras väl är äpplen, päron, vindruvor, kiwi och vattenmelon. Socker, honung och lönnsirap är histaminfria sötningsmedel (men bör avnjutas med måtta). Vegetabiliska oljor och fetter innehåller inget histamin. Färska örter går bra att använda.
- Histaminrika eller utlösande livsmedel (bör intas med försiktighet eller undvikas): Lagrade ostar, salami, skinka, rökt fisk, fiskkonserver, skaldjur, jästextrakt, fermenterad soja (sojasås, tempeh och miso), surkål och andra fermenterade grönsaker, vinäger, alkoholhaltiga drycker, övermogen frukt (bruna bananer, mycket mogen ananas och stora mängder jordgubbar), tomater, aubergine, spenat, citrusfrukter, nötter (om de inte är helt färska) samt kraftigt bearbetade färdigprodukter med långa ingrediensförteckningar (de kan innehålla tillsatser som frisätter histamin eller hämmar nedbrytningen). Tänk på att även kryddblandningar och snabbprodukter ibland kan innehålla dolda histaminrika ingredienser (t.ex. jästextrakt). Läs innehållsförteckningen noggrant om du är osäker.
Listorna är naturligtvis inte fullständiga, men ger en uppfattning om vad som kan fungera. Det är viktigt att du inte bara förlitar dig på listor, utan även provar dig fram för att se vad just du tål. Börja helst med att konsekvent följa en histaminfattig kost i 2–4 veckor. Om dina symtom blir betydligt bättre under den tiden är det en stark indikation på att histamin är orsaken. Därefter kan du försiktigt prova enskilda livsmedel för att ta reda på var dina gränser går. Du kanske till exempel tål en liten mängd av en viss sorts ost eller ett litet glas mousserande vin utan större problem – sådana individuella friheter kan du dra nytta av när du överlag mår bättre. Kosten bör dock även fortsättningsvis huvudsakligen vara histaminfattig, så att besvären inte kommer tillbaka.
Särskilda livsmedel: kaffe, kokosmjölk, kvarg & Co.
Personer med histaminintolerans frågar ofta om vissa livsmedel går bra att äta. Här är några av dem:
- Kaffe: Rent kaffe innehåller inget histamin. Trots det upplever vissa att de inte tål kaffe särskilt bra. Anledningen kan vara att koffein främjar frisättningen av kroppens eget histamin eller att kaffe innehåller många syror som irriterar tarmen. Om du märker att kaffe orsakar problem kan du prova att byta till koffeinfritt kaffe – vissa personer med histaminintolerans tål det bättre. Generellt gäller att du inte nödvändigtvis behöver avstå från kaffe om du dricker det med måtta (1–2 koppar) och tål det bra. Lyssna på din kropp. Om du är osäker är ört- eller spannmålskaffe ett histaminfattigt alternativ.
- Kokosmjölk: Till skillnad från animalisk grädde är kokosmjölk inte fermenterad och anses vara histaminfattig. Många använder kokosmjölk som ersättning i recept för att undvika grädde. De flesta med histaminintolerans tål kokosprodukter (kokosmjölk, kokosolja och kokosflingor) mycket bra. De innehåller varken histamin eller några kända histaminliberatorer. Du kan alltså använda kokosmjölk efter eget tycke i dina recept – det är ett utmärkt alternativ för krämiga rätter.
- Kvarg: Kvarg är en färsk mejeriprodukt som, till skillnad från hårdost, bara fermenteras en kort tid. Därför innehåller kvarg betydligt mindre histamin än långlagrade ostar. Många berörda kan äta måttliga mängder kvarg utan problem, och vissa tål den till och med bättre än yoghurt. Se dock till att hålla kvargen färsk – även här kan histaminhalten långsamt stiga vid längre förvaring (särskilt efter öppning). Jämfört med lagrad ost är kvarg dock ett av de mejerialternativ som ofta fungerar.
Diaminoxidas som hjälp: DAO-tillskott
Vissa personer med histaminintolerans använder utöver kosten även DAO-enzymkapslar för att hjälpa kroppen att bryta ned histamin. Sådana kapslar innehåller enzymet diaminoxidas, som oftast utvinns ur vegetabiliska eller animaliska källor. Tanken är att om man tar en DAO-kapsel före en histaminhaltig måltid kan det extra enzymet i tunntarmen bidra till att bryta ned en del av histaminet i maten innan det orsakar symtom. Tidiga studier visar faktiskt att DAO-tillskott kan lindra symtomen vid histaminintolerans. I en studie av personer med histaminintolerans som tog DAO-kapslar i 4 veckor minskade både symtomens frekvens och intensitet signifikant. När intaget upphörde ökade besvären igen – vilket tyder på att enzymet hade hjälpt tillfälligt.
DAO-kapslar finns i EU som kosttillskott respektive livsmedel för speciella medicinska ändamål. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, har godkänt ett DAO-innehållande extrakt (utvunnet ur grisnjurar) som en ny livsmedelsingrediens. Det visar att sådana tillskott i princip anses vara säkra. Ett DAO-tillskott är dock ingen fribiljett till att konsumera obegränsade mängder histamin. Det kan snarare fungera som en stödjande åtgärd, till exempel när man äter ute eller någon gång vill njuta av något histaminrikt. Basbehandlingen är fortfarande en histaminfattig kost. Den är så att säga ”guldstandarden”, medan DAO-preparat kan vara ett kompletterande verktyg. Det är också viktigt att ha realistiska förväntningar: Alla märker inte någon tydlig effekt av DAO-kapslar. För vissa hjälper de, för andra mindre. Det kan därför vara värt att prova sig fram individuellt (helst i samråd med en läkare).
Avslutningsvis några ord om antihistaminer: Dessa läkemedel blockerar histaminets effekt på receptorerna. H1-antihistaminer (som cetirizin eller loratadin) kan lindra akuta symtom – många med histaminintolerans har dem som akutmedicin eller tar dem dagligen under besvärliga perioder. På lång sikt bör detta dock endast ske i samråd med läkare. Det är också viktigt att tänka på att antihistaminer i sig kan orsaka biverkningar. Intressant nog är en av dem ofta viktuppgång. Varför? I hjärnan fungerar histamin som en signalsubstans som bland annat dämpar aptiten. När histaminets effekt blockeras (med antihistaminer) kan aptiten öka. Studier har visat att personer som regelbundet tar antihistaminer i genomsnitt har en högre kroppsvikt. Det betyder inte att du generellt bör undvika antihistaminer – de är ett värdefullt hjälpmedel. Men det förklarar en del av sambandet mellan histaminintolerans och viktproblem, vilket vi strax ska gå närmare in på.
Histaminintolerans och viktproblem
Många hälsomedvetna personer undrar om det finns ett samband mellan histaminintolerans och viktproblem. Det finns faktiskt uppgifter om att vissa drabbade har svårt att gå ner i vikt eller till och med går upp i vikt utan att vilja det. Orsakerna kan vara många och ha ett indirekt samband med histaminproblematiken:
- Som nämnts ovan kan frekvent användning av antihistaminer bidra till viktuppgång, eftersom de kan öka aptiten och sänka ämnesomsättningen. Om du regelbundet tar allergimedicin på grund av din histaminintolerans kan det alltså vara en faktor bakom förändringar i din vikt.
- En mycket begränsad kost på grund av histaminintolerans kan också få paradoxala effekter. Å ena sidan kan man tro att ett mindre urval av livsmedel automatiskt leder till ett lägre kaloriintag. Å andra sidan tenderar drabbade att välja ”säkra” livsmedel som eventuellt är mer kaloririka. Färskt kött och ris tolereras exempelvis ofta väl – men om man främst äter kött med ris och utesluter sallader, tomater, många frukter och liknande kan kosten bli mer ensidig och potentiellt energirikare. Att avstå från histaminrika livsmedel som inlagd gurka, surkål eller ost kan också ibland leda till att man äter mer bröd, pasta eller sötsaker som ersättning. I slutändan kan det leda till viktuppgång, trots att man egentligen avstår från mycket.
- Vissa personer med histaminintolerans har även andra tarmproblem eller inflammationer i kroppen. En tarm som är konstant irriterad kan leda till ett suboptimalt näringsupptag och förändringar i ämnesomsättningen. Kroniska inflammationsprocesser (som histamin kan bidra till) misstänks kunna sänka ämnesomsättningen och försämra insulinkänsligheten – faktorer som kan göra det svårare att gå ner i vikt.
- Å andra sidan uppger vissa även att de drabbas av viktnedgång när symtomen är mycket kraftiga. Ständig diarré eller aptitlöshet efter måltider kan leda till att man totalt sett får i sig för få kalorier och går ner i vikt utan att vilja det. I sådana fall är det viktigt att välja lämpliga livsmedel för att säkerställa ett tillräckligt intag av näringsämnen och kalorier, så att undernäring inte uppstår.
Sammanfattningsvis kan histaminintolerans indirekt påverka kroppsvikten. Vissa drabbade har svårt att behålla eller minska sin vikt, medan andra tenderar att bli underviktiga. Det är viktigt att äta en balanserad kost och att inte låta rädslan för histamin leda till en ensidig kosthållning. Om du upplever viktproblem i samband med histaminintolerans kan det vara bra att prata med en kostrådgivare eller läkare. Vid behov kan de hjälpa dig att ta fram en kostplan som är både histaminfattig och balanserad. Glöm inte att tillräcklig motion och andra livsstilsfaktorer naturligtvis också påverkar vikten – även vid histaminintolerans.
Det positiva är att många märker att även kroppsvikten blir lättare att reglera när de väl har fått kontroll över sin histaminintolerans genom kosten och eventuellt stöd i form av DAO-kapslar. Du mår bättre överlag, får mer energi till träning och vardag och kan därmed lättare nå den vikt du trivs med. Histaminintolerans behöver alltså inte vara ett långvarigt hinder för dina hälsomål – det krävs bara lite uppmärksamhet på kroppens signaler och vissa livsstilsanpassningar.
Här hittar du våra DAO-kapslar.
Vanliga frågor om histaminintolerans
Vad är histaminintolerans egentligen?
Histaminintolerans är en överkänslighet mot histamin, ett signalämne som både finns naturligt i kroppen och förekommer i livsmedel. Den uppstår när kroppen inte kan bryta ned tillräckligt med histamin – oftast på grund av brist på enzymet diaminoxidas (DAO). Till skillnad från vid en allergi är immunförsvaret inte inblandat vid histaminintolerans.
Vilka är de typiska symtomen på histaminintolerans?
Typiska symtom är hudrodnad, nässelutslag, huvudvärk, migrän, matsmältningsbesvär som diarré eller magsmärtor, hjärtklappning, lågt blodtryck och andningsbesvär. Även neurologiska symtom som yrsel eller sömnstörningar kan förekomma.
Vad är skillnaden mellan histaminintolerans och histaminallergi?
Vid histaminintolerans föreligger en enzymatisk störning – kroppen kan inte bryta ned histamin i tillräcklig utsträckning. Vid histaminallergi (korrekt uttryckt: allergi mot histaminfrisättande ämnen) skulle immunförsvaret bilda antikroppar, vilket inte är fallet här. Histaminintolerans är alltså en pseudoallergi, inte en äkta allergi.
Vilka livsmedel innehåller särskilt mycket histamin?
Framför allt fermenterade och lagrade produkter som lagrad ost, rödvin, öl, surkål, salami, tonfisk på burk och fermenterad sojasås innehåller mycket histamin. Även tomater, spenat, aubergine och nötter som har lagrats länge kan vara problematiska.
Finns det histaminfattiga livsmedel?
Ja! Färskt kött, färsk fisk (som tillagas direkt), ägg, många färska grönsaker som morötter, broccoli, zucchini och paprika samt glutenfria spannmål och fröer (ris, hirs och quinoa) anses vara histaminfattiga. Färsk frukt som inte är övermogen, exempelvis äpplen eller päron, tolereras oftast också väl.
Hjälper en histaminfattig kost vid histaminintolerans?
Definitivt. En histaminfattig kost är grunden i behandlingen. Genom att undvika histaminrika livsmedel och individuella utlösande faktorer kan du oftast minska dina besvär avsevärt. En matdagbok kan hjälpa dig att identifiera vad som utlöser dina symtom.
Kan jag dricka kaffe om jag har histaminintolerans?
Rent kaffe innehåller knappt något histamin men kan ändå orsaka besvär hos känsliga personer, eftersom koffein kan främja frisättningen av histamin. Vissa tål koffeinfritt kaffe bättre. Prova dig fram för att se hur just du reagerar på kaffe.
Vad är histaminfrisättare?
Histaminfrisättande livsmedel innehåller i sig lite histamin, men kan frigöra kroppens eget histamin. Exempel på sådana livsmedel är citrusfrukter, jordgubbar, choklad, tomater och vissa skaldjur.
Varför kan histaminintolerans leda till viktproblem?
Antihistaminer, som ofta används vid histaminintolerans, kan öka aptiten och sakta ner ämnesomsättningen. Dessutom kan ensidiga kostvanor till följd av strikta dieter påverka vikten. Därför är en balanserad kost med låg histaminhalt särskilt viktig.
Hur diagnostiseras histaminintolerans?
Det är svårt att ställa en entydig diagnos. Vanligtvis görs det genom att utesluta andra sjukdomar, dokumentera symtomen noggrant, eventuellt mäta DAO-aktiviteten i blodet och konstatera att symtomen förbättras med en kost med låg histaminhalt.
Går histaminintolerans att bota?
I dagsläget går histaminintolerans inte att bota, men den kan hanteras mycket väl. Med en individuellt anpassad kost, vid behov kompletterad med DAO-tillskott, kan du leva besvärsfritt på lång sikt.
Tyckte du att vår artikel var intressant?
Då hittar du till exempel en utförlig artikel om hypotyreos och dess orsaker här. Trevlig läsning!
Källor
- Comas-Basté O. et al. (2020). Histaminintolerans: aktuellt kunskapsläge. Nutrients, 12(7):2026.
- Maintz L. & Novak N. (2007). Histamin och histaminintolerans. Am J Clin Nutr, 85(5):1185–96.
- Latorre-Moratalla M.L. et al. (2021). Kost med låg histaminhalt: Är uteslutning av livsmedel motiverad utifrån deras histamininnehåll? Nutrients, 13(7):2394.
- Wawruch M. et al. (2021). Histaminintolerans – ju mer vi vet, desto mindre vet vi. Nutrients, 13(7):2228.
- Schnedl W.J. et al. (2019). Tillskott av diaminoxidas förbättrar symtomen hos patienter med histaminintolerans. Food Sci Biotechnol, 28(6):1779–1784.
- Jiang J. et al. (2022). Histaminintolerans – en typ av pseudoallergisk reaktion. Int J Mol Sci, 23(7):3681.
- EFSA:s panel för biologiska faror (BIOHAZ) (2011). Vetenskapligt yttrande om riskbaserad kontroll av bildningen av biogena aminer i fermenterade livsmedel. EFSA Journal, 9(10):2393. [Se inledningen om histaminintolerans som risk]
- American Academy of Allergy, Asthma & Immunology (AAAAI) (2010). Antihistaminer och viktökning – fråga experten.
- Ratliff J.C. et al. (2010). Samband mellan användning av receptbelagda H1-antihistaminer och fetma: resultat från NHANES. Obesity (Silver Spring), 18(12):2398–400.
- EFSA (2017). Vetenskapligt underbyggda hälsopåståenden – EU:s register över närings- och hälsopåståenden (Obs! Det finns inga godkända hälsopåståenden om nedbrytning av histamin eller DAO).